Holism
Helheten är större än summan av delarna och att ingenting kan beskrivas enskilt utan kontext. Ni som läser detta förutsätter jag att ni är människor och vi är mer lika än vad vi tror. Vad jag har upptäckt så har de flesta av oss en kropp och en knopp och jag har ännu inte upptäck någon människa där de är separerade, vi är en helhet och samtliga system i kroppen har påverkan på varandra. Allt vi gör och vår omgivning påverkar oss både medvetet och omedvetet, även det som vi äter har påverkan på både kropp och knopp.
Även inom alternativmedicin och psykosomatiska hälsobegrepp utgör holism en grund för friskvård och sjukdomsförståelse baserad på obalanstillstånd hos individen som kropp–känsla–tanke–själ i ett helhetssystem. En holistisk människosyn innebär att alla våra delar, fysiska, mentala/emotionella och själsliga är lika viktiga för att uppnå balans, hälsa och inre frid.
Kost och Näring
Du blir vad du äter. Det vi äter har en direkt påverkan på hur vi mår och vad vi blir, mycket av det som vi äter är artfrämmande för oss människor och det finns även saker som vi äter som är direkt skadliga för oss, vår metabola system är inte konstruerat för den kost som finns lättillgängligt i dagens samhälle. Kosten påverkar även vår HPA axel, magen har direktkontakt med vår hjärna.
Tarmen är människans andra hjärna
Hjärnan kommunicerar med mikroberna i tarmen via en koppling mellan tarmen och hjärnan genom ”gut-brain axis”. Denna dubbelriktade förbindelse skapas genom neurologiska och hormonella kopplingar: Vagusnerven går mellan hjärnan och tarmen och förmedlar i huvudsak information från tarmen till hjärnan. Den hormonella kopplingen i sin tur fungerar längs hypotalamus-hypofys-binjure-axeln (HPA, hypothalamic-pituitary-adrenal axis). HPA-axeln är ett viktigt nerv- och hormonsystem som reglerar stressreaktioner.
”Känslan” i tarmen påverkar även sinnesstämningen.
Enligt undersökningar verkar det som att fettmängden och kvaliteten i kosten också påverkar tarmbakterierna, vilket i sin tur kan ha direkta eller indirekta effekter i människokroppen. Det bedrivs för närvarande mycket forskning om hur mikroberna i tarmen påverkar hälsan och även hjärnan, och förståelsen för denna koppling ökar hela tiden. Effekter som kosten har på människokroppen förmedlas via mikroberna i tarmen.
Stressfaktorer
- Stress, rädsla, oro och aggressivitet – det frisätter mycket fria radikaler, som är oxidanter mot våra celler och då går det åt mera näring och antioxidanter för att reparera cellerna
- Mediciner, kemikalier och andra föroreningar som vi utsätts för dagligen
- Alkohol och tobaksprodukter
- Socker, godis, snacks, läsk, bullar, kakor, processad mat
- Stillasittande och överträning
- Skärmtid och uppkoppling – hänger ihop med stillasittande men även det fakto att vi får för mycket strålning från våra apparater
- Nyheternas dödsrapporter – hänger ihop med punkt 1 här
Hjärnan
Är ett mycket komplex massa, den väger bara ca. 2% av vår kroppsvikt men kräver 20-25% av vår energi för att kunna fungera. Det som skiljer människan från andra djur är vårt utvecklade prefrontala cortex, det som finns precis bakom pannbenet, det är där vi har ”det sunda förnuftet”. När vi utför lite mer komplexa tankar använder vi den delen av vår hjärna. Mer fakta om hjärnan, den består av några miljarder neuroner, hjärnceller som är förbundna mellan varandra av utgående signalbanor Axoner och mottagardelar Dendriter. Mellan neuronkopplingarna finns det ett litet mellanrum våra Synapser. Vår hjärna har betydligt mer och fler delar och är väldigt komplex, den är även formbar, så kallad plasticitet, vilket innebär att den utvecklar sig på det som vi fokuserar oss på och mot. Därför är det viktigt att se till att de delar i hjärnan som skapar välmående ofta får stimuli för att skapa fler kopplingar – synapser, så vi lättare kan uppfatta det som ger oss välbehag.
Signalsubstanser
GABA
GABA är en av de viktigaste, lugnande signalsubstanserna i nervsystemet. Störningar i GABA-systemet kan kopplas till depression, oro och olika tarmsjukdomar. Gammaaminosmörsyra är den vanligaste hämmande signalsubstansen i centrala nervsystemet.
MÅ BRA HORMONER
Dopamin
Ger oss vingar, det är dopamin som ger oss motivation till att göra saker, dopamin är starkt beroendeframkallande, det ger oss ”kickar” av välmående, nackdelen med att ständigt få dessa dopaminkickar ger en immunitet, vilket innebär att vi kräver mer och mer för att få dessa kickar, ett ämne som ger extra stora dopaminkickar är socker, därav så får vi sockersug. Något som också ger dopaminkickar är förväntningar och när vi får ”likes” på Facebook. Spelande och droger ger oss dopaminkickar, de som är starkt beroende av sin mobiltelefon får därför stark abstinens om deras mobiltelefon försvinner eller om de blir avklippta från det som ger dessa dopaminkickar. Vi behöver alla dopamin detoxa ibland för att uppskatta alla de små saker som omger oss.
Serotonin
Serotonin är en så kallad neurotransmittor. En signalsubstans i hjärnans nervsystem, som är viktig för att vi ska känna välbefinnade och god självkänsla.Personer med social fobi lider av ångest i sociala sammanhang vilket kan medföra stora problem i relationer, kompisumgänge och i arbetslivet. Den här studien visar att de drabbade kan ha en obalans mellan serotonin- och dopamintransportörerna i amygdala och andra hjärnområden som är viktiga för rädsla, motivation och socialt beteende. Serotonin utnyttjas i flera olika distinkta system i människokroppen. Bland annat är serotonin både vanlig och viktig i hjärnan och mag-tarmkanalen, men har även uppgifter i blodcirkulationen där den bland annat har förmågan att aggregera trombocyter vid sårläkning. Av allt serotonin i kroppen finns 90 % i mag-tarmsystemet.
Endorfiner
Kroppens eget endokrina morfin, ett signalsubstans som tar bort smärta och ger euforiska känslor i kroppen, som i sin tur ger mer dopamin. Löpare som springer långt, minst 45 min kan komma in i något som kallas ”ruiners high”, de blir helt enkelt drogade av det morfin kroppen skapar och av dopamin.
Oxytocin
Oxytocin är substansen som kan minska rädsla, aggressivitet, stress, ångest, depression och smärta, är avslappnande och stärker dina relationer. Har du nära relationer och kroppskontakt ökar oxytocinnivåerna, vilket är en läkande effekt och även lugnande, oxytocinet på verkar GABA, vi mår bra av fysisk kontakt med andra människor eller husdjur. Våra celler mår helt enkelt bra av fysisk närhet.
Adrenalin / Noradrenalin
Adrenalin är ett hormon som produceras och frisläpps från binjuremärgen och som utsöndras vid rädsla, stress och ansträngning. Andra hormoner som utsöndras vid stress är kortisol och noradrenalin. Noradrenalin bildas precis som adrenalin i binjuremärgen och är en första stadie till adrenalin. Hormonet kortisol bildas i binjurebarken.
När vi hamnar i en stressituation utsöndras dessa stresshormoner och gör så att vår kropp förbereds på att kämpa eller fly genom att:
- Öka pulsen
- Höja blodtrycket
- Höja blodsockret
- Vidga luftrören
- Förstora pupillerna
Allt detta för att vi ska klara oss ur den farliga eller påfrestande situation vi har hamnat i.
Stress under en lång period
Vårt sympatiska nervsystem som reglerar stresshormonerna adrenalin, noradrenalin och kortisol kan inte känna skillnad på verkliga hot så som ett farligt djur eller om hotet exempelvis är ekonomiska problem. Därför utsöndras dessa hormoner i vår kropp även när vi exempelvis stressar i livet eller när vi är oroliga för något i framtiden.
När vi hela tiden har en hög nivå av stresshormoner i blodet så ger detta flera negativa effekter, både på vår kropp och vårt psyke.
Bland annat kan långvarig stress leda till sömnsvårigheter, ångest, depression, irritation, aggression, bukfetma, övervikt, åderförfettning, hjärt- och kärlsjukdomar, matsmältningsbesvär, diabetes och infektioner. Stress gör det också svårare för oss att få barn eftersom kroppen lägger fortplantningsförmågan på viloläge när kroppen tror att vi är i en livsfarlig situation.
Kortisol
Kortisol är ett hormon som även kallas för ”stresshormon” som produceras av binjurarna och har en mängd olika funktioner där det i akuta stress-situationer kan kortisol hjälpa dig att prestera bättre, både fysiskt och mentalt, men på lång sikt är höga nivåer skadligt. Det reglerar kortisol kroppens omsättning av socker, fett och protein i kroppen. Kortisolet hämmar dessutom inflammationer.
Cannabinoider
En annan substans som ökar efter konditionsträning är endocannabinoider, även de med smärtstillande effekt, liksom endorfinerna. Andra ämnen som bidrar till känslan av välbefinnandet är signalsubstanserna serotonin och dopamin. Ett relativt nytt fokus inom hjärnforskningen är BDNF (brain-derived neurotrophic factor), ett ämne som skyddar hjärnceller och tycks öka efter träning.
Träning och rörelse
Vid till träning, beröring, intag av droger och alkohol ökar utsläpp av endorfiner som sätter sig på opioida receptorer, vilket påverkar ökning eller minskning av dopaminutsläpp i hjärnan. En ökad mängd dopamin i hjärnan aktiverar belöningssystemet. En mängd olika beroenden kan uppstå på grund av den positiva effekt dessa neurotransmittorer orsakar. När man inte längre kan uppnå de positiva känslorna på egen hand kan man som beroende ta till en del substanser som är svåra att vänja sig av med.
Sömn avslappning, meditation
Vi behöver alla vår återhämtning, vila är lika viktig som träning och rörelse, all träning är nedbrytande katabolt och vilande är anabolt, det är när vi vilar sover och mediterar som vi återhämtar oss både mentalt och fysiskt. Genom forskning gardet visat sig att vi alla behöver ca. 8 tim sömn/natt för att vår hjärna ska får de bästa förutsättningarna till återhämtning och utveckling. Kroppen, våra muskler och organ behöver även de vila, det är mycket som sker vår kropp och i vår hjärna under den tid som vi sover.
Stress och Resiliens
Stress är inte bara av ondo, vi behöver stress för att utvecklas och överleva, det som vi ska undvika är långvarig stress, den bryter ner oss både fysiskt och mentalt. Resiliens är att vara som en gummisnodd, för att klara av påfrestningar behöver vi kontinuerligt lägga in pass av vila och återhämtning, då kommer meditation in som en bra form av återhämtning. För att kunna hålla ett bra fokus på det som vi gör måste vi vila emellanåt, en bra regel vid arbete är 45 minuter jobb 15 minuters vila (meditation). Meditationen har visat sig utveckla vissa delar av vår hjärna positivt. Se min sida Mentalträning
Sociala relationer
Källor:
- 1. The runner’s high: opioidergic mechanisms in the human brain. Boecker H, Sprenger T, Spilker ME, Henriksen G, Koppenhoefer M, Wagner KJ, Valet M, Berthele A, Tolle TR. Cereb Cortex. 2008 Nov;18(11):2523-31. doi: 10.1093/cercor/bhn013. Epub 2008 Feb 21. PMID: 18296435
- 2. Interface Focus. 2014 Oct 6;4(5):20140040. doi: 10.1098/rsfs.2014.0040. Biological mechanisms underlying the role of physical fitness in health and resilience. Silverman MN1, Deuster PA1.
- 3. Intense exercise increases circulating endocannabinoid and BDNF levels in humans–possible implications for reward and depression. Heyman E, Gamelin FX, Goekint M, Piscitelli F, Roelands B, Leclair E, Di Marzo V, Meeusen R. Psychoneuroendocrinology. 2012 Jun;37(6):844-51. doi: 10.1016/j.psyneuen.2011.09.017. Epub 2011 Oct 24. PMID: 22029953
Mentalträning 